Succé efter succé!

Efter ett kort besök i Uppsala är jag och mina döttrar och kaninen Oliver här igen! Sonen valde att bli kvar i Uppsala och hustrun jobbar igen.

Innan döttrarna kom upp var jag ensam i stugan ett par dagar och njöt av tystnaden. Nu fyller ljudet av Zelda och Sims 3 stugan. Det är bra att Oliver är här också. När jag var själv här och gick förbi hans bur så hajjade jag till varje gång över att den var tom! Nu är han där igen och möter min blick.

Egentligen var jag inte ensam i stugan. Jag var knappt i stugan. Så stor del som möjligt av tiden förla jag vid så många tjärnar som möjligt; ett fishing frenzy! Tidigare, för en så där tio år sedan, när jag var här tillsammans med Mats och Peter, så hade vi stora problem med att få fisk överhuvudtaget. Med det i minne så måste jag säga att fisket har gått strålande bra! Jag får fisk (öring, röding, abborre, gädda och mört) på mer än varannan fisketur. Succé! Hur kul som helst.

Speciellt kul när jag bestämt mig för att ta hem och tillaga bara riktigt stora fiskar, resten fotograferas och försätts på fri fena. Och facebookas till allas stora glädje. Fiskekniven har inte rensat många hittills... Rensa fisk är tråkigt. Fånga och fota fisk är kul.

En stor skillnad mellan de första veckorna här och nu är att svidknotten (svidare, sviern, svidon, svedan, svidan, svirro, sväda, småsven, sve, svidd, brännmy, gnadd, mueiva, kärt barn har många namn) knappt syns till längre! Jag vet inte om vädret är ogynnsamt för dem eller om deras säsong, om de har någon speciellt säsong, är över. Hur som helst är det skönt att slippa dem.

I och för sig, under fisketurer vid de fuktigaste gungflyna kommer de fram när vinden mojnar framåt kvällningen, men inte alls i lika stora antal som tidigare. Och kring stugan har jag knappt märkt av dem. Bara att tacka och ta emot.

Inte ens när Johanna röjde lite mer sly har de dykt upp. När jag röjde sly var jag tvungen att ha myggnätsmössan, handskar och långärmat och -byxat men kunde ändå inte jobba ostört mer än en liten stund åt gången.

Kanske det är så att min slyröjning gav resultat så snabbt? Vi tog ju bort slyn för att dels få en finare tomt, dels göra en mer ogynnsam miljö för myggor, knott och mossa. En till succé i så fall :-)

Det mesta av slyn har vi nu eldat upp, men en del lite grövre buskar och småträd blir till ved som ska värma stugan i höst och vinter. Precis som den nedtagna bröstpanelen som sågats upp i lagom stora bitar och staplats på farstun i väntan på att slukas av lågorna.