Hej!

Välkommen!

På den här bloggen presenterar jag vår stuga i Rörbäcksnäs.

Nedan till vänster hittar man vanliga blogginlägg om vad vi gör i stugan när vi är här. Det handlar mycket om fiske och skidåkning, men även om Rörbäcksnäs med omgivningar. Ibland låter jag någon hyresgäst skriva om sina upplevelser i Rörbäcksnäs.

Till höger hittar man bland annat länkar till sidor med information om stugan, Rörbäcksnäs och hur ni gör för att hyra stugan!

onsdag 18 februari 2015

Givmildhet

En uppföljning till föregående post: Jag kom ut på skidorna! Det blev en helskön tur i elljusspåret. Totalt lite drygt 8 kilometer i en för mig bra fart. Det var mycket folk i spåret kändes det som. Ett par tjejer från Rörbäcksnäs IS, en skejtare och ett par till som susade fram.

Efter åkningen var jag hög på endorfiner och kände mig givmild så jag la en sedel i bidragslådan. Och det ju självklart alla som åker i spåren runt byn göra!




Apropå givmildhet så tycker jag att man ska donera en slant till barncancerfonden. På deras hemsida finns en massa sätt att göra det på. Enklast är nog att donera 50:- genom att SMS:a HOPP till 72 900.

Den sköna skidturen toppade jag med en härlig svettning i bastun.

En lärdom från isfisket jag glömde nämna: Fuktiga fårskinn luktar illa. Men de är sköna att sitta på.


För lite av allt!

I år blev blev det bara jag och yngsta dottern som kom upp till stugan. Senare i vecka kommer sonen med kompisar upp och då flyr jag och dottern fältet.

Dottern och jag har hunnit med två typer av vintersporter: Längdskidor och isfiske! Utförsåkningen skippade vi.

Längdskidorna hade vi på oss när vi och jycken tog oss till vägen på andra sidan Medskogshögen och åkte i skoterspåret där. Vi människor färdades sammanlagd sex kilometer, men jycken la nog minst det tredubbla bakom sig. Alla spår efter älg, räv, hare och säkert en och annan hund var värda att sniffa i. Älgpluttar verkar dessutom vara en delikatess för pudeln.

Mer skidåkning än så har det inte blivit, tyvärr! Eventuellt tar jag mig till elljusspåret när jag skrivit klart det här, vi får se.

Skidåkningen har fått stå tillbaka för isfisket! Jag hade länge tänkt att det vore kul att förlänga hobbyn från sommaren till vintern, och så hände tre saker som fick mig att göra slag i saken och skaffa utrustning för isfiske:

  1. Under förra resan hit under en skidtur insåg att man kan ta bilen ända fram till Skärtjärn även på vintern. Man måste alltså inte ha en skoter eller ens åka skidor för att nå en is.
  2. Under samma skidtur träffade jag på den lokala ICA-handlaren på Skärtjärns is som skröt vitt och brett om hur många fiskar han fångat och tyckte att jag skulle ekipera mig på Cave.
  3. En kommande hyresgäst och gammal studiekamrat frågade om jag hade en isborr att låna ut.
Så nu äger jag en isborr, ett pimpelspö, ett par blänken och två burkar maggot! Och ett säsongsfiskekort!

På Cave berättade de att man kan ta sig med bil ända fram till inte bara Skärtjärn utan till Örsjön och Närsjön också. Jag antar att det går att ta sig med bil och till fots till Tandsjön också, och säkert till någon annan sjö eller tjärn också. Med skoter öppnas hela fiskevårdsområdet upp! Min plan är dock att försöka skida till fisket. Det borde gå bra om det finns skoterspår att glida fram i.

Idag var vi till Örsjön...


..där vi kunde se att det inte var läge att hyra båten...



...och igår var vi till Skärtjärn.


Och i Skärtjärn hade en liten öring den goda smaken att nappa!


Fisken fick jag på det blinkande blänke som ses i filmsnutten nedan!



En lärdom från isfisket är att man ska ha ordentligt med kläder, det blir kallt när man står still på isen. Framförallt ska man, om man inte har en vänlig far som kan tänka sig att byta vantar med en, hålla vantarna torra.

Sammanfattningsvis så har det blivit alldeles för lite skidåkning och för lite isfiske. Tyvärr ska vi åka hemåt imorgon, men nu har vi något att se fram emot till nästa resa hit!