Tour de Rörbäcksnäs

Jag antar att det här blogginlägget är som att svära i kyrkan. Rörbäcksnäs är ju känt för sina fina mountainbike-leder, och här drar jag iväg på en landsvägsracer! Någon gång ska jag testa mountainbike-lederna, men så blev det inte idag.

Från stugan till Trysilälven är det ganska exakt 15 km om man tar den s k Värmlandsvägen. Jag tog mig dit med racern, en resa på 3 mil alltså.

Ditresan var mycket behaglig, jag lyckades få upp snittfarten i drygt 28 km/h, inte illa pinkat för en amatör som jag. Den (för mig) höga snittfarten har sin förklaring i att Rörbäcksnäs ligger på 450 möh och Lutnes på 310 möh, 140 meters skillnad. Den skillnaden gjorde ditresan till en fartfylld lusttripp, men hemresan var en aning jobbigare. På darriga ben klarade jag av att få en snittfart på 25 km/h för hela resan. Otroligt nöjd med det!

Vägen korsar älven på en dammbro i Lutnes. Det var en fin plats. Nästa cykeltur kanske blir till de där pannekakorna. Praktiskt att ha menyn på vägskylten.

Om jag lyckas få lite mer cykelträning i benen i sommar så vore en intressant tripp att cykla till Lutnes, från Lutnes till Trysil (260 möh, byn alltså) och sedan tillbaka till Rörbäcksnäs. Totalt ca 8 mil. För de hugade: en karta.

Det finns många turer som skulle vara kul att hinna och orka med: Rörbäcksnäs - Torgås - Sälen - Sälenfjällen - Rörbäcksnäs (också ca 8 mil), eller Rörbäcksnäs - via Norge - förbi Stöten - Rörbäcksnäs (ca 4,6 mil). Hmm... Måste träna mer!

Men jag trodde att Trysilälven skulle vara grumligare. Den blir ju klar när den kommer till Sverige.

Surf's up!

Idag var vi till Experium och badade för andra gången den här sommaren. Jag gillar Experiums bad, där finns två bra vattenrutschbanor, Xtube och Black Hole, riktigt roliga båda två, en ström och ett varmt utebad. Dessutom finns Flowrider! I Flowrider kan man surfa. Det kostar extra, men det var värt pengarna.

Man får boka i förväg och får under en timme instruktioner i hur man surfar på den vattenström som susar ut med 2 000 liter i sekunden uppför en mjuk plastyta. I gruppen som jag och sonen bokade in oss på så var det totalt åtta personer.

Man får börja med att surfa på en magbräda. Man lägger sig med överkroppen på brädan och blir utskickad i strömmen av instruktören. Benen ska bara släpa efter en i vattnet och fötterna ska vara avslappnade. Det var ganska enkelt faktiskt. Från den liggande positionen var det också hyfsat lätt att ta sig upp i knästående på alla fyra och surfa på strömmen. När instruktören såg att jag hade ganska bra balans så ville han att jag skulle försöka stå på huvudet på brädan. Självklart försökte jag...

Sonen hade provat tidigare, och så är han bra på både skateboard och snowboard, så för honom var det inga problem att gå från liggande till stående. Jag däremot som knappt stått på en skateboard eller snowboard hade det lite kämpigare. Det blev en del stiliga dykningar, men sista gången stod jag upp i flera sekunder, minst!

Om tekniken hade fungerat så skulle jag ha lagt upp ett par filmsekvenser med våra bravader, men tyvärr så lyckades vi inte flytta filmerna från äldsta dotterns mobil till Youtube.

Nu ska jag planera morgondagens vandring. Kanske man skulle försöka gå "rätt" väg till Hemfjällsstugan?

Vilse

Idag har vi vandrat vilse på fjället! Vi hade tänkt ta oss till Hemfjällsstugan genom att följa beskrivningen för leden "Sälfjället - Mellanfjället" i broschyren Vandra i Sälenfjällen. Vid Apotekarestugan (varför heter den så?) svängde vi inte vänster utan vandrade glatt rakt fram på den led som vi skulle vandra tillbaka på. När vi var framme vid Hemfjällsstugan insåg vi att vi hade gått fel, men vi led inte speciellt mycket av vårt felsteg. Det blev en bra tur i alla fall.

Leden var lättvandrad, inga branta stigningar eller så, men det var sankt på en del ställen så det hade varit bättre med stövlar än vanliga gympaskor. Allra bäst är väl ett par riktiga vandrarkängor.

Nu är bastun varm. Det blir ett bra avslut på dagen.

Idag blir det ingen fisketur. (flämt!)

Semester!

Årets sommarsemester har börjat!

Min kära fru har redan varit i stugan två veckor och för några dagar sedan anslöt jag. Om en vecka kommer resten av flocken upp också.

Det tog inte lång tid för mig att falla in i en skön semesterlunk. Dagarna har hittills bestått av fiske, vandring, cykling och bastubad.

Fisket har börjat lovande. Hela förra säsongen gäckade Skärtjärns öringar mig. Trots idogt fiskande fick jag exakt noll stycken. Men i år så drog jag upp tre öringar på första besöket där! Yay! Efter förra sommarens besvikelser hade jag mina dubier om att åka dit, men yngsta dottern ville dit för hon (och jag) tycker det är så fint där.

Kvällen efter åkte yngsta dottern och jag till Laxtjärn och fick två små gäddor och hade en stor på kroken som lyckades trassla in sig vegetationen och spotta ut kroken. Tänk att de största alltid ska slita sig...

I kväll tog jag mig till Luluån, ett helt nytt vatten för mig. Ett vackert ställe med fina små vak, jag tror banne mig att ett vak syns på bilden. Med de som vakade tog inte på spinnare eller fluga, men mask dög fint. Det var mörtar... Tre stycken drog jag upp innan jag ledsnade på att mata knotten och åkte hem.

Men jag kommer nog att åka tillbaka dit. Dels för att det nog finns annan fisk än mört där, dels för att jag hörde en fors på håll som jag skulle vilja titta närmare på.

En annan anledning att åka tillbaka är godingarna nedan som håller på att mogna. När de mognat kommer de säkert att vara mer fokuserade.

En vandring har vi gjort. Vi vandrade från Högfjällshotellet till Östfjällsstugan, en tur på ca 8-9 km. Nästan halva vägen var asfalterad. Det passade yngsta dottern bra. Vår senaste familjemedlem, mellanpudeln Cindie som är 4 månader, tyckte att vandringen var toppen!

Det är många som cyklar mountainbike på de leder som finns kring byn. Det ser kul ut, så vi kommer nog att hyra cyklar på Cave och testa när hela gänget är samlat. Tills dess så "nöjer" vi oss med att cykla på landsvägarna. Det är fantastiskt kul att cykla på landsvägarna härikring. Som Uppsalabo är man inte riktigt van vid alla dessa backar som får mjölksyran att spruta ur öronen!

Men semestern har inte varit total. När personalen på Longhorn fick höra att jag jobbar som IT-konsult ville de att jag skulle titta på en dator som de trodde hade fått virus och det kunde jag ju inte säga nej till, så nu har jag för första gången konsultat med gummistövlar på fötterna. Så vitt jag vet så fick jag bort viruset också.

Snålhet och äventyr

Det var oväntat kallt när vi vakande i morse; termometern visade minus 26 grader! Vi tvekade en aning, men eftersom prognosen på yr.no pekade mot att det skulle bli betydligt varmare under dagen så stuvade vi in oss i bilen. Väl framme i Trysil var det bara typ tio minus och under vår sena lunch var det riktigt drägligt med fyra ynka minusgrader i solen.

Solen doldes bakom en del tunna moln, men lyste på bra ändå.

Vi valde att vara ekonomiska och tog med korv och bröd och fixade lunchen vi en av de många grillplatserna i Trysil. Jag vill ju inte låta snål, men med fem ständigt hungriga ungdomar i backen blir restaurangluncherna och fikorna lite väl kostsamma! Priserna är ungefär desamma som i Sverige, men i norska kronor... Att ta med mat att grilla och fika är snällt mot plånboken.

De pengar vi sparade på lunchen brände vi på Restaurang longhorn. De hade en ny burgare på menyn, Arizona burger, med pepperjack-ost och chilibearnaise. Som alla deras burgare var den riktigt god, kanske till och med den godaste!

På restaurangen har de en del gamla reklamskyltar hängades på väggarna. Jag tror den här är min favorit.

En annan lite mer modern reklam, som inte ens hängde på väggen var den nedanstående. Det är Exterme rally som ordnar körning med snabba bilar på isen och i skogarna här i Rörbäcknäs. Mer info finns här och här.

Att köra med dem är nog lika äventyrligt som att grilla i Trysil, för det är ett riktigt äventyr, för det stog så på grillen vi använde.

Mer sol!

Andra dagen i Trysil blev också lyckad! Vädret var om möjligt ännu bättre än i går.

Nu ska vi spela lite spel och se'n ska det bli otroligt skönt att sova!

I morgon blir sista dagen. För den här gången.

Bekännelser

Äntligen sportlov och en resa till Rörbäcksnäs! Jag och frun har fått med oss alla barnen och två kompisar till de äldsta barnen; ett härligt gäng! Tyvärr blir det bara en kort visit på grund av jobb och annat som pockar på uppmärksamhet, men tre dagar i backarna i Trysil hoppas vi det blir.

Idag, första dagen i backarna, bjöds det på fantastiskt väder! Solen strålade, det var vindstilla och typ fyra minusgrader i dalen. Uppe på kalfjället blåste det lite och det nöp lite i kinderna.

Prognosen för i morgon är lovande, fortsatt sol och några minus, så vi ser fram emot en till dag av skidåkning i sol.

Förra veckan hade vi hyresgäster i stugan. Vi kan konstatera att de lämnade stugan i utmärkt skick, precis som förra året. Men de lämnade bastuaggregatet på en för hög temperatur... Intet ont anande satte jag på bastun, utfordade flocken, duschade och klev in i en 100-gradig bastu. Alldeles för hett för min smak!

Ok, jag har finskt påbrå med det arv av bastubadande som det innebär, men jag vill inte ha en alltför varm bastu. I min smak är 70-80 grader alldeles lagom. Då orkar man sitta länge och njuta av värmen. Då pallar man att sitta och snacka med de som råkar vara i bastun, eller bara sitta och stirra och låta tankarna meditativt vandra. Då kan jag basta och njuta av det i timmar.

När vi ändå håller på med bekännelser så kan jag erkänna att jag inte tycker om för rökig whiskey eller för starkt kryddad mat, lagom är bäst. Jag är inte, eller kanske inte behöver vara macho; jag känner inget behov av att brösta mig med att dricka flytande tjära eller bränna sönder smaklökarna. Min hona är attraherad av mig ändå.

Och en sak till om bastubadande: I bastun dricker jag bara vatten! Ska man sitta länge och svettas är det bara bra att fylla på med vätska, och då föredrar jag alltså rent vatten. Efter bastun kan annat flytande smaka utmärkt, så länge jag slipper den rökiga whiskeyn.