Smått och storslaget

I helgen var min kära fru och yngsta dotter och hälsade på mig i stugan. Det var härligt att få sällskap!

På lördagen åkte vi till Kallbergstjärn för att fiska, plocka bär och grilla korv. Det blev ingen fisk men lite gula hjortron, några blåa blåbär och en röd solbränna. Jag tror det var sommarens hittills varmaste dag.

Innan de åkte hem på söndagen tog vi en promenad med hunden längs en av MTB-lederna. Leden tog oss runt Medskogshögen. Promenaden tog ungefär en och en halvtimme i ganska maklig takt.

När jag åter blivit ensam så tröstade jag mig med en fisketur. Jag åkte till Laxtjärn för att ta reda på om det fortfarande fanns bara små abborrar där. Det gjorde det. Ganska många och nappvilliga. Ingen behölls, alla åkte i igen, men kul fiske var det i alla fall.

Enligt kartan över fiskevårdsområdet ska det finnas abborre i Laxtjärn, men det står inget om att det ska finnas röding där, men det gör det! Jag fick upp tre stycken, alla i samma viktklass som abborrarna, så de fick gå i igen de också.

Den här satt fast på utsidan av munnen...

Och den här satt fast i ögat!

Medan jag fiskade hade jag stått med solen i ryggen och när det blev lite för kallt för att stå kvar (ca 12 grader...) så tog jag mina pinaler och vände mig om för att gå till bilen. Då såg jag vilken storslagen solnedgång det var!

Jag tappade nästan andan! I bilen på väg tillbaka till Rörbäcknäs så kom jag på att solnedgångar brukar bli fina vid Skärtjärn så jag åkte dit för att se om det var det. Solen hann gå ner en bit till, men det var fint ändå.

Och är man vid en tjärn med en bil full av fiskeutrustning, och det dessutom inte är någon hemma och väntar på en, ja då måste man ju prova lyckan. Och lycka blev det. Två öringar, större än abborrarna och rödingarna, men inte tillräckligt stora för att behållas.

Nu ska jag avsluta tröstandet med att mumsa på lite hjortron och ost.

Kyla och is

Två besök i stugan har det blivit på sista tiden!

För ett par veckor sedan var jag och min vän Mats uppe och försökte oss på att fiska. Mats lyckades kroka två abborrar som han fick upp på land, en öring som vi båda såg ovan ytan innan den släppte och en gädda som bara han såg, eller egentligen bara kände eftersom den aldrig kom ur vattnet. Själv blötte jag ner mina drag och dränkte ett par maskar.

En av abborrarna som Mats fick. Den blev lite förvånad över att bli fångad.

Den mysigaste fisketuren var nog den till Skärtjärn när mörkret lade sig.

Vid stugan hade lupinerna blommat klart och kamouflerat sig som videkissar...

Trots allt var det härligare att stå i blåst under tunga gråa skyar med iskallt vatten upp till fotknölarna, än att sitta på jobbet och stirra på en skärm. Och då gillar jag mitt jobb skarpt! Men man känner sig mer levande när man utsätter sig för lite natur. Som fiskeresa blir det underbetyg, men som resa till Rörbäcksnäs blev det som vanligt toppbetyg.

Den andra turen still stugan är vi nyss hemkomna från. Vi åkte upp för att fira min födelsedag. Jag lyckade få med mig min yngsta och äldsta på en kort fisketur trots att det var bara 3 plusgrader och regnade! Vi fick liv i en brasa och grillade korv, men sedan blev lite för bistert för alla inblandade.

På vägen hem åkte vi över fjället. Hundfjället och Tandådalens fjäll hade små fläckar av snö på toppen, men Högfjället bjöd på mer vinterkänsla. Där var kvistar och gräs täckta av ett lager is!

Succé efter succé!

Efter ett kort besök i Uppsala är jag och mina döttrar och kaninen Oliver här igen! Sonen valde att bli kvar i Uppsala och hustrun jobbar igen.

Innan döttrarna kom upp var jag ensam i stugan ett par dagar och njöt av tystnaden. Nu fyller ljudet av Zelda och Sims 3 stugan. Det är bra att Oliver är här också. När jag var själv här och gick förbi hans bur så hajjade jag till varje gång över att den var tom! Nu är han där igen och möter min blick.

Egentligen var jag inte ensam i stugan. Jag var knappt i stugan. Så stor del som möjligt av tiden förla jag vid så många tjärnar som möjligt; ett fishing frenzy! Tidigare, för en så där tio år sedan, när jag var här tillsammans med Mats och Peter, så hade vi stora problem med att få fisk överhuvudtaget. Med det i minne så måste jag säga att fisket har gått strålande bra! Jag får fisk (öring, röding, abborre, gädda och mört) på mer än varannan fisketur. Succé! Hur kul som helst.

Speciellt kul när jag bestämt mig för att ta hem och tillaga bara riktigt stora fiskar, resten fotograferas och försätts på fri fena. Och facebookas till allas stora glädje. Fiskekniven har inte rensat många hittills... Rensa fisk är tråkigt. Fånga och fota fisk är kul.

En stor skillnad mellan de första veckorna här och nu är att svidknotten (svidare, sviern, svidon, svedan, svidan, svirro, sväda, småsven, sve, svidd, brännmy, gnadd, mueiva, kärt barn har många namn) knappt syns till längre! Jag vet inte om vädret är ogynnsamt för dem eller om deras säsong, om de har någon speciellt säsong, är över. Hur som helst är det skönt att slippa dem.

I och för sig, under fisketurer vid de fuktigaste gungflyna kommer de fram när vinden mojnar framåt kvällningen, men inte alls i lika stora antal som tidigare. Och kring stugan har jag knappt märkt av dem. Bara att tacka och ta emot.

Inte ens när Johanna röjde lite mer sly har de dykt upp. När jag röjde sly var jag tvungen att ha myggnätsmössan, handskar och långärmat och -byxat men kunde ändå inte jobba ostört mer än en liten stund åt gången.

Kanske det är så att min slyröjning gav resultat så snabbt? Vi tog ju bort slyn för att dels få en finare tomt, dels göra en mer ogynnsam miljö för myggor, knott och mossa. En till succé i så fall :-)

Det mesta av slyn har vi nu eldat upp, men en del lite grövre buskar och småträd blir till ved som ska värma stugan i höst och vinter. Precis som den nedtagna bröstpanelen som sågats upp i lagom stora bitar och staplats på farstun i väntan på att slukas av lågorna.

Midsommar, men...

...det blev varken sill, nubbe, stång eller ens dans! Jo, i och för sig så dansade yngsta dottern sig svettig i morse till Rockklassikers sändning, men utöver det så har vi inte dansat. Eller firat midsommar på något traditionellt sätt. Chansen fanns, det anordnades någon form av gemensamt, traditionellt firande i byn men vi valde bort det.

I stället har vi roat oss med att damma av landsvägscyklarna och cyklat till Norge! Det var bara 9 kilometer till gränsen och det gick väldigt lätt och smidigt att rulla till gränsen och en bit in i Norge, men att ta sig ut ur Norge blev betydligt svettigare. Det var mest uppför på hemvägen! Bra träning för pumpen och benen!

När man cyklar så har man en fördel över att sitta i en bil; man känner dofterna! Doften av sol varma tallar. Doften av myrarna. Helt underbart i min näsa! Det får mig att minnas min barndoms somrar i Bräcke, när jag tog mig rätt ut i skogen längs gamla Sösjövägen. Jag misstänker att det är en av orsakerna till varför jag gillar Rörbäcknäs så mycket, det påminner mig om de bästa delarna av min uppväxt i Bräcke.

Efter cyklingen spädde vi på det icke-traditionella midsommarfirandet med att träna lite aikido. Jag visade Johanna de fem första grundteknikerna med jo. Inte apelsinjuicen, utan en trästav som används i aikidoträningen, mest för att göra allt mer komplicerat. Komplicerat, men kul. Johanna klarade de fem första grundteknikerna med glans!

Lite tradition fick vi till. Vi grillade till lunch! Det räknas väl? Vi hade tänkt oss jordgubbar till efterrätt, men de var slut på ICA!

Dagen avrundades med att jag, Hilma och Viktor åkte till Vedhögtjärn för att pröva fisklyckan. Personalen på  Longhorn hade tipsat om den.

Tipset var ... helt ok. Vi fick inte mindre än nio fiskar! Med en total längd på nio decimeter... Hade vi fått ungefär 590 till så hade de tillsammans kunna väga in som lättflugvikt. Men det är alltid kul att få napp :)

En av oss, inga namn, lyckades kliva ner i ett lårdjupt hål... Men det gick alldeles utmärkt att fiska med ett blöt ben!

 I morgon vankas rivning av bröstpanel!

Panel och pisces

Vilken dag!

Vi har tagit ner bröstpanelen i hallen, dragit ner tapeten och kasserat en ful garderob. Alla dörrposter och golvlister har tagits ner och sandpapprats. Taklisterna överlevde inte nedmonteringen.

Imorgon ska vi till Sälens Bygg för att köpa spånskivor, nya taklister, färg och penslar och om de har så kanske vi köper tapeter också. Förhoppningsvis hinna smacka upp skivorna och måla alla lister. Ljus och fräscht är looken vi satsar på.

Efter byggarbetet drog jag, Vera och Hilma till Laxtjärn för att inviga säsongens fiske. Och vilken smakstart! Tre fina abborrar ligger och puttrar i stekpannan! Inte för att jag vill skryta, men tjejerna bidrog inte till fångsten.

När abborrarna har ätits upp ska jag in i bastun.

Livet och abborre är gott!

Ser fram emot morgondagen.